Ett uppslagsverk om Dalahästar framtaget av Göran Samuelsson, Siv Samuelsson och Johan Nordström © 2010 - 2015. Allt material är skyddat enligt upphovsrättslagen och får inte användas utan medgivande från upphovsrättshavarna.

Huvudsida

Från Dalahästen - en kulturskatt
Version från den 9 april 2010 kl. 14.46 av Goran (diskussion | bidrag)
Hoppa till navigering Hoppa till sök


Dalahästen


E N   K U L T U R S K A T T


Intresset för dalahästar har de senaste åren ökat markant.
Dalahästarna börjar nu äntligen uppnå sin berättigade plats i kulturarvet.


Dalahästen

Det finns en hel del litteratur om dalahästar och dess historia men vad vi samlare saknat är en mer detaljstuderad information om specifika kännetecken som knyter hästarna till snidare eller krusare.

Med denna hemsida vill vi dela med oss av vår erfarenhet och kunskap om dalahästar/trähästar. Även tuppar, grisar m.m som hör till denna allmogekategori. Tanken är att vidareutveckla hemsidan med information från samlare och övriga intresserade. Många kan ha värdefulla upplysningar som leder till utökad kunskap kring dalahästarnas ursprung. Varje litet spår är mycket värdefullt. Hemsidan kommer kontinuerligt att uppdateras.

Utställning 2008 [1]
Utställning, bedömning 2008 [1]

Min egen historia (Göran)

Dalahästarna har alltid legat mig varmt om hjärtat och under många år har min samling utökats. Under min studietid i Mora (1966 - 1970) fick jag närmare kontakt med dalahästkulturen i kringliggande byar.

Genom mitt samlande väcktes också min nyfikenhet att veta mer om deras ursprung och jag har under cirka 15 år forskat kring detta. Mitt huvudsakliga intresse kring dalahästtillverkare har rört byarna Bergkarlås, Vattnäs och Risa, men det finns ju naturligtvis många fler byar som hemsidan också kommer att omfatta. Många resor har gjorts för intervjuer med ättlingar till de kända dalahästtillverkarna runt om i byarna kring Mora och Orsa. I någon av dessa byar ska dalahästens vagga ligga enligt utsago och mycket talar för att det kan vara Bergkarlås eventuellt Risa. Byn Vattnäs blev däremot i början på 1900 talet centrum för tillverkningen. Många tidiga krusare och snidare har sitt ursprung i någon av dessa byar. Studerar man antavlor och följer släktskapen mellan byarna generationer bakåt så finns det anknytning eller rötter i Bergkarlås.

Under de sista 10 åren har också delar av min samling visats på utställningar i bland annat: Hantverksbyn i Rättvik, Mora Kulturhus, Klockargården i Tällberg, Leksand samt Sågens by i Vansbro.

Mina resor och utställningar har också givit mig många värdefulla kontakter och upplysningar. Många har med vördnad visat gamla dalahästar och även haft en gripande historia att berätta.

Det kunde bland annat vid arvsskiften bli strid om vem som skulle ärva den gamla dalahästen som alltid stått på en hylla i fädernesgården. Dalahästen är en mycket kär släktklenod och kommer alltid att vara ett eftertraktat samlarobjekt.

Hästar och dalahästar i min bakgrund.

Utställning, bedömning 2008 [1]


Min egen historia (Johan)

Byar/krusare/snidare

Under denna rubrik finner du alla snidare och krusare som vi idag har kännedom om. Du kan söka dig vidare på markerade byanamn eller familj/personnamn där vi presenterar biografier, övriga upplysningar samt bildgallerier där vi genom specifika kännetecken knyter hästarna till krusare och snidare.

Exempel på bildgalleri

Bildgallerierna är uppbyggda på detta sätt.

24 Nisser.png
Exempel bildgalleri
25 Nisser.png
Exempel bildgalleri,detaljer


Termer/benämningar

Vi använder oss av denna mall med benämningar när det gäller mönster/krusning för att förenkla vid diskussioner kring detaljer på hästarna. Mallen ligger också till grund för detaljbeskrivningen i bildgallerierna.

Apelkastad häst fick man fram genom stöppling. "Klocka" är ett uttryck för dekoration på bringan.


Termer som vi använder [1]



Obestämda hästar [1]

Obestämda hästar

Under denna rubrik finner du bilder på hästar där vi i dagsläget inte kunnat bestämma tillverkare/krusare.

Det kan finnas viss information som vi redovisar för respektive häst.

Till exempel:

  • Brukningsort
  • Förvärvsort
  • Vissa kännetecken

Vi är tacksamma för alla upplysningar som kan leda fram till identifikation.



Referenser

  1. 1,0 1,1 1,2 1,3 1,4 Egna bilder

Andra källor

  • Författare (utgivningsår). Bokens namn

Litteratur

  • Ivar Johansson: Dalahästen från Nusnäs, Sverigesymbolen, Notdraget Lidingö 2009.
  • Ann-Sofi Schotte-Frödin: Dalahästen och dess tillverkare, Dalarnas Hembygdsbok 1939.
  • Anne Marie Rådström: Dalahästen, Vår mesta och minsta folkkonst,Gidlunds bokförlad, Hedemora 1991.
  • Chris Mosey & Michel Hjort: Dalahästar, Boox 1999.
  • Rune Bondjers, Roland Andersson, Johan Knutsson, Margareta Andersson: Dalmåleri, Dalmålarna - deras liv och verk,Dalarnas Museum 2007.
  • Rune Bondjers: Finns det något vackrare..... Om träsnidaren Jemt OLov Persson, Dalarnas Museum 1980.
  • Rune Bondjers: Dalahästar i Dalarnas Museum, 2009.
  • Lars Gahrn: Dalahästar, Dalmålningar i ord och rim, Mölndal 2002.
  • Maj Nodermann: Nordisk Folkkonst, Nordiska Museet 1985
  • Svante Svärdström: Dalmålningar i Zornmuseet, Dalaförlaget Malung 1983
  • Johan Knutsson: Snickrat Snidat Målat, Folkkonst från Dalarna i Nordiska museets samlingar, 1993

Litteratur barn

  • Arne Biörnstad: Leksaker och spel, Nordiska museet, Paul U. Bergströms AB, Stockholm 1961.
  • Ellen Yngve: Dalhesten, Fortellinger for barn. Oslo.
  • Elsa Moeschlin: The red horse, Coward-McCann, Inc 1944
  • Galli Åkerhielms: Midsommarfesten hos dalahästen, 1951.
  • Alice Tegner: Daladockor, illustrerad av Elsa Beskow, 1937.
  • Einar Nerman: Dalahästen och andra barnvisor, 1947.


Externa länkar