Ett uppslagsverk om Dalahästar framtaget av Göran Samuelsson, Siv Samuelsson och Johan Nordström © 2010 - 2015. Allt material är skyddat enligt upphovsrättslagen och får inte användas utan medgivande från upphovsrättshavarna.

Huvudsida

Från Dalahästen - en kulturskatt
Version från den 20 mars 2010 kl. 09.05 av Goran (diskussion | bidrag)
Hoppa till navigering Hoppa till sök


Dalahästen


E N   K U L T U R S K A T T


Intresset för dalahästar har de senaste åren ökat markant.
Dalahästarna börjar nu äntligen uppnå sin berättigade plats i kulturarvet.


Dalahästen

Det finns en hel del litteratur om dalahästar och dess historia men vad vi samlare saknat är en mer detaljstuderad information om specifika kännetecken som knyter hästarna till snidare eller krusare.

Med denna hemsida vill vi dela med oss av vår erfarenhet och kunskap om dalahästar/trähästar. Även tuppar, grisar m.m som hör till denna allmogekategori. Tanken är att vidareutveckla hemsidan med information från samlare och övriga intresserade. Många kan ha värdefulla upplysningar som leder till utökad kunskap kring dalahästarnas ursprung. Varje litet spår är mycket värdefullt. Hemsidan kommer kontinuerligt att uppdateras.

Utställning 2008 [1]
Utställning, bedömning 2008 [2]

Min egen historia (Göran)

Dalahästarna har alltid legat mig varmt om hjärtat och under många år har min samling utökats. Under min studietid i Mora (1966 - 1970) fick jag närmare kontakt med dalahästkulturen.

Genom mitt samlande väcktes också min nyfikenhet att veta mer om deras ursprung och jag har under cirka 15 år forskat kring detta. Mitt huvudsakliga intresse kring dalahästtillverkare har rört byarna Bergkarlås, Vattnäs och Risa, men det finns ju naturligtvis många fler byar som hemsidan också kommer att omfatta. Många resor har gjorts för intervjuer med ättlingar till de kända dalahästtillverkarna runt om i byarna kring Mora och Orsa. I någon av dessa byar ska dalahästens vagga ligga enligt utsago och mycket talar för att det kan vara Bergkarlås eventuellt Risa. Byn Vattnäs blev däremot i början på 1900 talet centrum för tillverkningen. Många tidiga krusare och snidare har sitt ursprung i någon av dessa byar. Studerar man antavlor och följer släktskapen mellan byarna generationer bakåt så hamnar man oftast i Bergkarlås

Under de sista 10 åren har också delar av min samling visats på utställningar i bland annat: Hantverksbyn i Rättvik, Mora Kulturhus, Klockargården i Tällberg, Leksand samt Sågens by i Vansbro.

Mina resor och utställningar har också givit mig många värdefulla kontakter och upplysningar. Många har med vördnad visat gamla dalahästar och även haft en gripande historia att berätta.

Det kunde bland annat vid arvsskiften bli strid om vem som skulle ärva den gamla dalahästen som alltid stått på en hylla i fädernesgården. Dalahästen är en mycket kär släktklenod och kommer alltid att vara ett eftertraktat samlarobjekt.

Hästar och dalahästar i min bakgrund.

Utställning, bedömning 2008 [3]


Min egen historia (Johan)

Byar/krusare/snidare

Under denna rubrik finner du alla snidare och krusare som vi idag har kännedom om. Du kan söka dig vidare på markerade byanamn eller familj/personnamn där vi presenterar biografier, övriga upplysningar samt bildgallerier där vi genom specifika kännetecken knyter hästarna till krusare och snidare.

Termer/benämningar

Vi använder oss av denna mall med benämningar när det gäller mönster/krusning för att förenkla vid diskussioner,kring detaljer på hästarna. Mallen ligger också till grund för detaljbeskrivningen i bildgallerierna.

Apelkastad häst fick man fram genom stöppling. "Klocka" är ett uttryck för dekoration på bringan.


Termer som vi använder [4]


Exempel på bildgalleri

Så här kan ett bildgalleri vara uppbyggt.

24 Nisser.png
Exempel bildgalleri
25 Nisser.png
Exempel bildgalleri,detaljer

Släktband mellan byarna

Här kommer vi att skriva om släktbanden.

Referenser

  1. Egen bild
  2. Egen bild
  3. Egen bild
  4. Egen bild

Andra källor

  • Författare (utgivningsår). Bokens namn

Externa länkar