Ett uppslagsverk om Dalahästar framtaget av Göran Samuelsson, Siv Samuelsson och Johan Nordström © 2010 - 2015. Allt material är skyddat enligt upphovsrättslagen och får inte användas utan medgivande från upphovsrättshavarna.

Skillnad mellan versioner av "Familjen Hvit"

Från Dalahästen - en kulturskatt
Hoppa till navigering Hoppa till sök
 
(103 mellanliggande versioner av 2 användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
'''Familjen Hvit''', Vattnäs
{| style="color:black; background-color:#fafafa; border-width:thin; border-spacing=0px; border-style:solid; border:#d0d0d0; border-collapse:collapse;" border="1" cellpadding="15" width="100%"
| Navigering  –  '''[[Huvudsida|Dalahästen]]  |  [[Byar/krusare/snidare]]  |  Familjen Hvit'''
|}


Säbben Per Andersson (1861 – 1945 ) f. Bergkarlås. Han fick som soldat namnet Hvit
Gift 1884 med Säbben Karin Andersdotter ( 1864 – 1945 ) Vattnäs
De bosatte sig i hustruns hem i Vattnäs och som brukligt var fick alltså Per därigenom
gårdsnamnet ”Säbben”


==Biografi==
'''Familjen Hvit''' [[Familjen Nisser|Vattnäs]]
Säbben Per växte upp i Bergkarlås och bodde där fram till 23 års ålder.
Under hans uppväxt var [[Bergkarlås|Vik Olof Hansson]] (f. 1819) verksam som snidare och krusare av dalahästar i byn och en av hans söner blev gift med Säbben Pers syster. Under denna tid så snidades trähästar i
nästan varje gård i Bergkarlås och därigenom kan man nog anta att även Säbben Pers föräldrar,
båda födda 1828, var involverade i denna sysselsättning.
Säbben Per har enligt utsago lärt sig krusningens konst av  Vik Olof eller möjligen [[Stikå Erik Hansson]]
(f. 1823). Familjen var nämligen besläktad med Stikå Erik. Se släktutredning, [[Bergkarlås]].


Idag finns inga hästar som man med säkerhet kan identifiera som Säbben Pers.
'''Säbben Per Andersson''' (1861–1927) f. Bergkarlås. Han fick som soldat namnet Hvit.
Vi har sett hästar som har Hvit-inspirerad krusning och där man p.g.a hästens ålder kan anta att Säbben Per ligger bakom.  


Per och Karin fick 6 barn varav 3 blev kända bärare av traditionen att tillverka dalahästar.
Gift 1884 med Säbben Karin Andersdotter ( 1864 1945 ) Vattnäs.
*Anders Hvit ( 1884 1970 )
De bosatte sig i hustruns hem i Vattnäs och som brukligt var fick alltså Per därigenom
*[[Karl Hvit]]      ( 1888 – 1972 ) 
gårdsnamnet ”Säbben”.
*Maria Hvit    ( 1904 – 1993 ) 


Sonen Anders  lärde sig snida trähästar av sin far och ägnade sig uteslutande åt snidning.
<gallery widths=500px heights=340px perrow=2>
Sonen Karl lärde sig både snida och krusa.  
Image:Karl_Hvit_22.jpg|Karl Hvit, Vattnäs. Höjd cirka 22 cm.  
Dottern Maria ägnade sig enbart åt krusning.
Image:Familjen_Hvit.jpg|Häst tillverkad av familjen Hvit. Höjd 17 cm. 
Anders Hvit snidade sina hästar med helt öra och Karl Hvit oftast med delade öron.
Image:Collage_Hvit.jpg|Hvit-hästar  
Image:Äldre_Hvit.jpg|Äldre Hvit-hästar
</gallery>


Snidningen är betydligt mer tidskrävande än krusning, därför krusade man även hästar
från Bergkarlås bl.a Erik Svensk, och andra gårdar i Vattnäs, när efterfrågan blev stor.
Familjen tillverkade även grisar och tuppar. Det finns även en krusad tax, troligen tillverkad i
mycket få exemplar.
I en filmsekvens kan vi se Maria sitta på gårdstunet i Vattnäs och krusa hästar samtidigt som
brodern Karl snidar. Sekvensen hittar man Sven Nilssons film ”Dalarapsodi 2” från Dalafjäll, Siljansbygd och Bergslag, filmat under åren 1949 – 1953.
[[Image:15_Karl_Maria_Hvit.png|thumb|400px|left|Karin och Lars Nisser <ref>Egen bild</ref>]]
[[Image:9_Karl_Maria_Hvit.png|thumb|400px|center|Karin och Lars Nisser <ref>Egen bild</ref>]]






==Biografi==
Byarna Risa, Bergkarlås och Vattnäs ligger nära varandra geografiskt, likaså gör släktbanden mellan byarna.


Säbben Per växte upp i Bergkarlås och bodde där fram till 23 års ålder.
Under hans uppväxt var '''[[Bergkarlås|Vik Olof Hansson]]''' (f.1819) verksam som snidare och krusare av dalahästar i byn och en av hans söner blev gift med Säbben Pers syster.


Under denna tid så snidades trähästar i nästan varje gård i Bergkarlås och därigenom kan man nog anta att även Säbben Pers föräldrar,
båda födda 1828, var involverade i denna sysselsättning.


Säbben Per hade enligt utsago lärt sig krusningens konst av  Vik Olof eller möjligen '''[[Stikå Erik Hansson]]'''
(f.1823). Säbben Per hade nämligen släktband med båda dessa familjer.


Idag finns inga hästar som man med säkerhet kan identifiera som Säbben Pers men
vi har sett hästar som har Hvit-inspirerad krusning och där man p.g.a hästens ålder kan anta att Säbben Per ligger bakom.


Säbben Per kom till Vattnäs 1884 och har troligtvis tillverkat hästar där under 24 års tid innan Lars och Karin Nisser återkom till Vattnäs 1908.






<gallery widths=500px heights=340px perrow=2>
Image:37_Hvit.png|Trolig häst av Säbben Per Andersson/Hvit
Image:38_Hvit.png|Detaljer
|-


Image:41A_Hvit.png|Trolig häst av Säbben Per Andersson/Hvit
Image:42_Hvit.png|Detaljer
Image:57_Hvit.png|Trolig häst av Säbben Per Andersson/Hvit
Image:61_Hvit.png|Häst tillverkad av Säbben Per Andersson/Hvit
</gallery>




Per och Karin fick 6 barn varav 3 blev kända bärare av traditionen att tillverka dalahästar.
*Anders Hvit (1884–1970) 
*'''[[Karl Hvit]]'''      (1888–1972) 
*Maria Hvit    (1904–1993) 


Sonen Anders  lärde sig snida trähästar av sin far och ägnade sig uteslutande åt snidning.
Sonen Karl däremot lärde sig både snida och krusa.
Dottern Maria ägnade sig enbart åt krusning.
Anders Hvit snidade sina hästar med helt öra och Karl Hvit oftast med delade öron.


Snidning är betydligt mer tidskrävande än krusning. När efterfrågan blev stor tog man in snidade hästar
för krusning, från bl.a Erik Svensk, Bergkarlås och även från andra gårdar i Vattnäs.


'''Övriga snidare i Vattnäs'''
*Herman Smedh (1891-1936?) SN
*Jannes Persson
*Joel Persson 
*Lars Matts Persson ”Silen” (1839-1928)
*Olofs Erik Ersson (1848-1918) SNK
*Sven-Erik Persson SN




Familjen Hvit tillverkade även grisar och tuppar. Man krusade också inlämnade allmogealster. Enligt utsago har Karl Hvit även krusat dalaskåp.


Det finns även en krusad '''[[Karl Hvit|tax]]''' tillverkad i
mycket få exemplar.


Se även sidan: '''[[Dalatuppar - grisar och övrigt]]'''


I en filmsekvens från (1949-1953), kan vi se Maria sitta på gårdstunet i Vattnäs och krusa hästar samtidigt som
brodern Karl snidar. Sekvensen hittar man i ''Sven Nilssons film ”Dalarapsodi 2” från Dalafjäll, Siljansbygd och Bergslag''.


==Bildgalleri==
'''Icke personbestämda hästar men identifierade som tillverkade av familjen Hvit. Klicka på bilderna!'''
{| style="color:black; background-color:#fafafa; border-width:thin; border-spacing=0px; border-style:solid; border:#d0d0d0; border-collapse:collapse;" border="1" cellpadding="20"
| [[File:9_Obestämd.png|link=Familjen Hvit Bilder#Bild1|400px|center]] ''Tillverkning familjen Hvit''
|-
| [[File:31_Hvit.png|link=Familjen Hvit Bilder#Bild2|400px|center]] ''Tillverkning familjen Hvit''
| [[File:32_Hvit.png|link=Familjen Hvit Bilder#Bild3|400px|center|]] ''Detaljer''
|-
| [[File:33_Hvit.png|link=Familjen Hvit Bilder#Bild4|400px|center|]] ''Tillverkning familjen Hvit''
| [[File:34_Hvit.png|link=Familjen Hvit Bilder#Bild5|400px|center]] ''Detaljer''
|-
| [[File:45_Hvit.png|link=Familjen Hvit Bilder#Bild6|400px|center]] ''Tillverkning Säbben Per eller Karl Hvit''
| [[File:46_Hvit.png|link=Familjen Hvit Bilder#Bild7|400px|center]] ''Detaljer''
|-
| [[File:15_Karl_Maria_Hvit.png|link=Familjen Hvit Bilder#Bild8|400px|center]] ''Tillverkning Karl eller Maria Hvit''
| [[File:16_Karl_Maria_Hvit_.png|link=Familjen Hvit Bilder#Bild9|400px|center]] ''Detaljer''
|-
| [[File:9_Karl_Maria_Hvit.png|link=Familjen Hvit Bilder#Bild10|400px|center|]] ''Tillverkning Karl eller Maria Hvit''
| [[File:10_Karl_Maria_Hvit.png|link=Familjen Hvit Bilder#Bild11|400px|center]] ''Detaljer''
|-
|}


==Referenser==
==Referenser==
<references/>
<references/>
* Eget bildmaterial
==Andra källor==
==Andra källor==
*Författare (utgivningsår). ''Bokens namn''
*Anne Marie Rådström, Dalahästen, Gidlunds Bokförlag, Hedemora 1991
 
== Externa länkar ==
*[http://www.test.se/ Testlänk 1]
*[http://www.test.se/ Testlänk 2]

Nuvarande version från 7 februari 2014 kl. 17.13

Navigering  –  Dalahästen  |  Byar/krusare/snidare  |  Familjen Hvit


Familjen Hvit Vattnäs

Säbben Per Andersson (1861–1927) f. Bergkarlås. Han fick som soldat namnet Hvit.

Gift 1884 med Säbben Karin Andersdotter ( 1864 – 1945 ) Vattnäs. De bosatte sig i hustruns hem i Vattnäs och som brukligt var fick alltså Per därigenom gårdsnamnet ”Säbben”.



Biografi

Byarna Risa, Bergkarlås och Vattnäs ligger nära varandra geografiskt, likaså gör släktbanden mellan byarna.

Säbben Per växte upp i Bergkarlås och bodde där fram till 23 års ålder. Under hans uppväxt var Vik Olof Hansson (f.1819) verksam som snidare och krusare av dalahästar i byn och en av hans söner blev gift med Säbben Pers syster.

Under denna tid så snidades trähästar i nästan varje gård i Bergkarlås och därigenom kan man nog anta att även Säbben Pers föräldrar, båda födda 1828, var involverade i denna sysselsättning.

Säbben Per hade enligt utsago lärt sig krusningens konst av Vik Olof eller möjligen Stikå Erik Hansson (f.1823). Säbben Per hade nämligen släktband med båda dessa familjer.

Idag finns inga hästar som man med säkerhet kan identifiera som Säbben Pers men vi har sett hästar som har Hvit-inspirerad krusning och där man p.g.a hästens ålder kan anta att Säbben Per ligger bakom.

Säbben Per kom till Vattnäs 1884 och har troligtvis tillverkat hästar där under 24 års tid innan Lars och Karin Nisser återkom till Vattnäs 1908.



Per och Karin fick 6 barn varav 3 blev kända bärare av traditionen att tillverka dalahästar.

  • Anders Hvit (1884–1970)
  • Karl Hvit (1888–1972)
  • Maria Hvit (1904–1993)

Sonen Anders lärde sig snida trähästar av sin far och ägnade sig uteslutande åt snidning. Sonen Karl däremot lärde sig både snida och krusa. Dottern Maria ägnade sig enbart åt krusning. Anders Hvit snidade sina hästar med helt öra och Karl Hvit oftast med delade öron.

Snidning är betydligt mer tidskrävande än krusning. När efterfrågan blev stor tog man in snidade hästar för krusning, från bl.a Erik Svensk, Bergkarlås och även från andra gårdar i Vattnäs.

Övriga snidare i Vattnäs

  • Herman Smedh (1891-1936?) SN
  • Jannes Persson
  • Joel Persson
  • Lars Matts Persson ”Silen” (1839-1928)
  • Olofs Erik Ersson (1848-1918) SNK
  • Sven-Erik Persson SN


Familjen Hvit tillverkade även grisar och tuppar. Man krusade också inlämnade allmogealster. Enligt utsago har Karl Hvit även krusat dalaskåp.

Det finns även en krusad tax tillverkad i mycket få exemplar.

Se även sidan: Dalatuppar - grisar och övrigt

I en filmsekvens från (1949-1953), kan vi se Maria sitta på gårdstunet i Vattnäs och krusa hästar samtidigt som brodern Karl snidar. Sekvensen hittar man i Sven Nilssons film ”Dalarapsodi 2” från Dalafjäll, Siljansbygd och Bergslag.

Bildgalleri

Icke personbestämda hästar men identifierade som tillverkade av familjen Hvit. Klicka på bilderna!

9 Obestämd.png
Tillverkning familjen Hvit
31 Hvit.png
Tillverkning familjen Hvit
32 Hvit.png
Detaljer
33 Hvit.png
Tillverkning familjen Hvit
34 Hvit.png
Detaljer
45 Hvit.png
Tillverkning Säbben Per eller Karl Hvit
46 Hvit.png
Detaljer
15 Karl Maria Hvit.png
Tillverkning Karl eller Maria Hvit
16 Karl Maria Hvit .png
Detaljer
9 Karl Maria Hvit.png
Tillverkning Karl eller Maria Hvit
10 Karl Maria Hvit.png
Detaljer

Referenser

  • Eget bildmaterial

Andra källor

  • Anne Marie Rådström, Dalahästen, Gidlunds Bokförlag, Hedemora 1991