Ett uppslagsverk om Dalahästar framtaget av Göran Samuelsson, Siv Samuelsson och Johan Nordström © 2010 - 2015. Allt material är skyddat enligt upphovsrättslagen och får inte användas utan medgivande från upphovsrättshavarna.

Nås

Från Dalahästen - en kulturskatt
Version från den 14 oktober 2019 kl. 10.25 av Goran (diskussion | bidrag)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Navigering  –  Dalahästen  |  Byar/krusare/snidare  |  Nås
Äldre vykort. Nås kyrka omkring 1900


Nås


Historik

Nås är beläget i Västerdalarna och tillhör numera Vansbro Kommun. Den nuvarande kyrkan i Nås restes under 1700 talets sista decennium.

Även Nås har sin egen historia när det gäller trähästar och även tillverkning av andra träleksaker. Bl.a berättas det att i Nordiska museet finns en förnämlig samling leksaker som intendenten Nils Keyland förvärvande från Nås. Den samlingen bestod i huvudsak av snidade djurfigurer av trä.1)


Lars Jonth (1909-2009)

Jag är son till Lars Jonth, som producerat Nås-hästen sedan första hälften av 50-talet. Mina föräldrar drev Hjärpholns Pensionat. Vid ett tillfälle hade de en gäst som var arbetsledare på SJ’s snickeri i Stockholm. Lars hade då visat honom en del svepaskar och stop som han tillverkat sedan tidigt 30-tal och då även målat dessa med kurbitser. Då hämtade gästen en oansenlig trähäst som han skänkte till Lars med orden, ”den här kan du få… om du kan göra något vettigt av den".Han började såga och måla dessa hästar, med en enklare dekor. 1957-59 blev Rune Lindström gäst på pensionatet och blev mycket god vän med mina föräldrar. Han gjorde research inför Ingmarsspelen samt bodde där under spelen. 1961 i mars eldhärjades Pensionatet och brann ner till grunden. I samband med spelen det året kom Rune hem till mina föräldrar och beklagade det inträffade. Far och Rune hade då året innan talat om att göra om dekoren på hästen, med lite kurbits på. Den 26 juni 1961 ritade Rune en skiss till en ny dekor, som han skänkte till far och som far använde som för-laga till sin variant för ny dekor. Den blev något enklare, för att passa in till en rationell hantering av färger mm. Hästen blev alltså inte klar till Ingmarsspelens  urpremiär, utan de första kom fram efter nämnda datum.2)

Mats Jonth

Äldre vykort. Hjerpholns Pensionat i Nås


Referenser

  • 1) Ann-Sofi Schotte-Frödin:Dalahästen och dess tillverkare sid. 16, Dalarnas Hembygdsbok 1939.
  • 2) Ingmarsspelen,Nås http://www.vansbro.se/node/605/
  • Eget bildmaterial


Externa länkar