Ett uppslagsverk om Dalahästar framtaget av Göran Samuelsson, Siv Samuelsson och Johan Nordström © 2010 - 2015. Allt material är skyddat enligt upphovsrättslagen och får inte användas utan medgivande från upphovsrättshavarna.

Skillnad mellan versioner av "Karl Hvit"

Från Dalahästen - en kulturskatt
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Rad 77: Rad 77:
| [[File:13_Hvit.png|link=Karl Hvit Bilder#Bild27|400px|center]] ''Häst av Karl Hvit''
| [[File:13_Hvit.png|link=Karl Hvit Bilder#Bild27|400px|center]] ''Häst av Karl Hvit''
| [[File:14_Hvit.png|link=Karl Hvit Bilder#Bild28|400px|center|]] ''Detaljer''
| [[File:14_Hvit.png|link=Karl Hvit Bilder#Bild28|400px|center|]] ''Detaljer''
|-
| [[File:39_Hvit.png|link=Karl Hvit Bilder#Bild29|400px|center]] ''Häst av Karl Hvit''
| [[File:40_Hvit.png|link=Karl Hvit Bilder#Bild30|400px|center|]] ''Detaljer''


|}
|}

Versionen från 12 april 2010 kl. 14.45

Navigering  –  Dalahästen  |  Byar/krusare/snidare  |  Familjen Hvit  |  Karl Hvit
Sällsynt tax krusad av Karl Hvit [1]
Tuppar och träflaska [2]

Karl Hvit (1888–1972) Vattnäs

Biografi

Karl lärde sig snida och krusa av sin far Säbben Per Andersson.

Hans bror Anders snidade enbart men systern Maria krusade. Den Hvitska krusningstekniken kännetecknas av ett fint konstnärligt anlag. Fina tunna linjer som trollades fram med de egentilllverkade penslarna av ekorrhår.

Alla i familjen var även involverade i gårdens jordbruk men hästtillverkningen var en viktig del. Deras hästar blev också mycket populära.

” Efterfrågan på de Hvitska hästarna var stor så det gällde att vara flitig. Värst var det till världsutställningen i New York 1939, minns Maria ’ Då satt vi båd’ dag och natt’”. [3]

De krusade även trähästar från andra kringliggande byar. Tuppar och grisar och andra allmogeföremål fick också den Hvitska krusningen. Till och med en tax tillverkades i några få exemplar.

Karl var verksam fram till sin död men de sista åren snidade han endast hästar år Nusnäs eftersom hans syn försämrats.


Kännetecken

Karl snidade oftast hästar med delade öron. Krusad medaljong var vanlig på bringan men på äldre hästar även klockor och andra mönster.

Bildgalleri

För att belysa Karls speciella kännetecken i sin krusning så följer här ett bildgalleri där man kan se en del av hans stora variation i krusandet. Klicka på bilderna!

35 Hvit.png
Häst av Karl Hvit
36 Hvit.png
Detaljer
1 Hvit.png
Häst av Karl Hvit
2 Hvit.png
Detaljer
11 Hvit.png
Häst av Karl Hvit
12 Hvit.png
Detaljer
21 Hvit.png
Hästar av Karl Hvit
22 Hvit.png
Detaljer
17 Hvit.png
Hästar av Karl Hvit
18 Hvit.png
Detaljer
27 Hvit.png
Häst av Karl Hvit
28 Hvit.png
Detaljer
25 Hvit.png
Häst av Karl Hvit
26 Hvit.png
Detaljer
5 Hvit.png
Häst av Karl Hvit
6 Hvit.JPG
Detaljer
19 Hvit.png
Häst av Karl Hvit
20 Hvit.png
Detaljer
23 Hvit.png
Häst av Karl Hvit
24 Hvit.png
Detaljer
29 Hvit.png
Häst av Karl Hvit
30 Hvit.png
Detaljer
3 Hvit.png
Häst av Karl Hvit
4 Hvit.png
Detaljer
7 Hvit.png
Häst av Karl Hvit
8 Hvit.png
Detaljer
13 Hvit.png
Häst av Karl Hvit
14 Hvit.png
Detaljer
39 Hvit.png
Häst av Karl Hvit
40 Hvit.png
Detaljer


Referenser

  1. Egen bild
  2. Egen bild
  3. Ann Marie Rådström, Dalahästen, Gidlunds Bokförlag, Hedemora 1991

Andra källor

Externa länkar