Ett uppslagsverk om Dalahästar framtaget av Göran Samuelsson, Siv Samuelsson och Johan Nordström © 2010 - 2015. Allt material är skyddat enligt upphovsrättslagen och får inte användas utan medgivande från upphovsrättshavarna.
Skillnad mellan versioner av "Karl Hvit"
Goran (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ' Karl Hvit ( 1888 – 1972 ) , Vattnäs Karl lärde sig snida och krusa av sin far ”familjen Hvit”Säbben Per Andersson. Hans bror Anders snidade enbart men systern Maria kr…') |
Goran (diskussion | bidrag) |
||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
'''Karl Hvit''' ( 1888 – 1972 ) , Vattnäs | |||
Karl lärde sig snida och krusa av sin far ”familjen Hvit”Säbben Per Andersson. | Karl lärde sig snida och krusa av sin far ”familjen Hvit”Säbben Per Andersson. | ||
==Biografi== | |||
Hans bror Anders snidade enbart men systern Maria krusade. | Hans bror Anders snidade enbart men systern Maria krusade. | ||
Den Hvitska krusningstekniken kännetecknas av ett fint konstnärligt anlag. | Den Hvitska krusningstekniken kännetecknas av ett fint konstnärligt anlag. | ||
| Rad 12: | Rad 13: | ||
1)” Efterfrågan på de Hvitska hästarna var stor så det gällde att vara flitig. Värst var det till världsutställningen i New York 1939, minns Maria ’ Då satt vi båd’ dag och natt’”. | 1)” Efterfrågan på de Hvitska hästarna var stor så det gällde att vara flitig. Värst var det till världsutställningen i New York 1939, minns Maria ’ Då satt vi båd’ dag och natt’”. | ||
De krusade även trähästar från andra kringliggande byar. | |||
Tuppar och grisar och andra allmogeföremål fick också | Tuppar och grisar och andra allmogeföremål fick också | ||
den Hvitska krusningen. Till och med en tax tillverkades i några få exemplar. | den Hvitska krusningen. Till och med en tax tillverkades i några få exemplar. | ||
Versionen från 23 februari 2010 kl. 11.25
Karl Hvit ( 1888 – 1972 ) , Vattnäs
Karl lärde sig snida och krusa av sin far ”familjen Hvit”Säbben Per Andersson.
Biografi
Hans bror Anders snidade enbart men systern Maria krusade. Den Hvitska krusningstekniken kännetecknas av ett fint konstnärligt anlag. Fina tunna linjer som trollades fram med de egentilllverkade penslarna av ekorrhår.
Alla i familjen var även involverade i gårdens jordbruket men hästtillverkningen var en viktig del. Deras hästar blev också mycket populära.
1)” Efterfrågan på de Hvitska hästarna var stor så det gällde att vara flitig. Värst var det till världsutställningen i New York 1939, minns Maria ’ Då satt vi båd’ dag och natt’”.
De krusade även trähästar från andra kringliggande byar. Tuppar och grisar och andra allmogeföremål fick också den Hvitska krusningen. Till och med en tax tillverkades i några få exemplar.
Karl var verksam fram till sin död men de sista åren snidade han endast hästar år Nusnäs eftersom hans syn försämrats.
Kännetecken
Karl snidade oftast hästar med delade öron. Krusad medaljong var vanlig på bringan men på äldre hästar även klockor och andra mönster.
För att belysa Karls speciella kännetecken i sin krusning så följer här ett bildgalleri där man kan se en del av hans stora variation i krusandet. Klicka på bilderna!
Bildgalleri
1)Anne Marie Rådström Dalahästen, Gidlunds Bokförlag, Hedemora, 1991.sid.50